När man inte ”känner rätt”...

Jag är föräldraledig med VÄRLDENS finaste son. Han är så underbar. Glad, social, rolig, busig och alldeles, alldeles underbar. Charmar alla han möter och ser verkligen på livet med ett ständigt leende. Vår fina, fina kille 💙

Vi fyller våra dagar med lek, dans, bus, skratt, träning/barnvaktande på f&s, träffar vänner och familj och jag njuter av att se honom utvecklas och växa! 

Ändå mår jag inte helt bra. Jag fick nog en förlossningsdepression efter han kom, hade problem med ångest och deppighet och det har liksom inte riktigt släppt helt. 

Tänker att det säkert är vanligt då man har en längre depressionsperiod i sin bakgrund. Men ändå. Denna vidriga känsla av ångest och skuldkänslor, varför är jag inte glad konstant när jag egentligen är lyckligast i världen just nu? 

Varför oroar jag mig för allt och alldeles för obetydliga saker? 

Varför är min kropp och mitt huvud så otacksamt nere när jag fått det finaste man kan få?! 

Varför klarar inte jag dagar/veckor med sömnbrist som alla andra mammor?!

Varför spenderar jag min "mysiga, underbara" tid med att må såhär var och varannan dag? Kan jag inte bara få må bra?! 

Vill kunna ge mitt allt till min son men kan bara göra mitt bästa... Det känns inte bra nog. 


Jag har tappat räkningen på antalet panikångestattacker, dåliga dagar och besvikelser som kommit av min ångest bara de senaste veckorna. Och det kanske är lika bra... 

Just nu håller jag på att ställa in mina mediciner som jag kunde börja äta igen när jag slutade amma. Det är jobbigt att inte veta vad som är "riktiga" känslor, vad som är biverkningar av medicinen och vad som är ren ångest. Jag hoppas kunna se ljuset tillsammans med min son snart. 

Vi har självklart fina dagar också och han får mig alltid att le och skratta, underbara unge, men längtar så tills allt bara kan vara ljust i mitt huvud också. 

Det är så svårt att förklara för någon som aldrig känt såhär hur man mår när man inte mår bra i psyket. 

Men det viktiga är inte att förstå fullt ut, utan att du visar att du vill försöka förstå och att du finns där. Att du säger något istället för att bli tyst. Det uppskattar jag iaf. Samtidigt förstår jag de som blir rädda och inte vet vad man ska säga men i min värld finns inget "fel" utan allt som visar på att man bryr sig är för mig rätt.. Det hjälper och stärker mig. 

Mina underbara vänner och min underbara familj som spenderar timmar med mig i telefon eller här hemma och hjälper mig igenom en panikångestattack eller en dag med vidrig ångest, hur ska jag någonsin kunna tacka er?! Min man som står så starkt och stabilt vid min sida och som tror på mig och på en ljus framtid flera tusen gånger mer än jag själv, det finns inte ord att beskriva vad det betyder. 

Jag hoppas bara det här lättar snart så jag kan få leva livet med er alla, tillsammans med min underbara lilla familj❤️

Nu har vi efter att min febriga lilla kille sovit på mig någon timme imorse, gjort vår vanliga morgonrutin med att läsa Anki Anka, kolla ut genom fönstret, och ätit frukost tillsammans. Sen har vi lekt lite till, kollat på bussar genom fönstret och försökt få honom att sova i någon timme. Han sov iaf 40 minuter idag. 

Nu blir det mer lek och kanske en promenad innan det blir sovdags för honom igen. Hoppas han somnar på mig som när han var nyfödd, så jag får känna hans doft, andetag och myset som översvämmar kroppen. Då finns inget annat. ❤️

Om någon har tips på vad man kan göra för att hjälpa sig själv eller bara har varit med om samma sak får ni gärna berätta. I det här känner man sig ensammast i världen. 

Du är mitt allt.... 

//Linn

(null)

(null)

(null)

(null)
(null)








En värmlandshelg

I helgen var vi i Värmland:) 
Vi skulle åka i fredags men jag överraskade pär med att tidigarelägga ett möte och packa allt när han var på jobbet så vi kunde åka torsdag kväll. Då fick vi en extra hel dag där... 

Det är så mysigt i lilla Forshaga där svärisarna bor❤️ De är underbara. Och som de älskar Vincent... presenter, mys, gos och bus hela dagarna... 

Räksmörgås i Värmskog, fika och shopping i Arvika och Kräftskiva på kvällen på fredagen. Träffa lite kompisar, fira livet med bubbel och fiskgryta på lördagen. 
(null) (null)
(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)

(null)



Vincent blev lite krasslig på lördagen och fick sin första förkylning så han sov väldigt dåligt natten till söndagen. Och vi med... 
söndagen åkte vi hemåt pch han är ju så duktig i bilen... sover och leker❤️ (null) (null)
Som tur är mådde han lite bättre idag och vi har bara myst hela dagen. Sovit på mig i soffan och kollat slö-tv hela dagen. Nu däckade han en timme tidigare än vanligt så får se om han vaknar om tre timmar och vill ha mat eller om han sover sina vanliga 7-8 h... 
Håller tummarna! 

Sov gott

Kom lilla du, kudden väntar nu...









Han lär sig så snabbt!!!

Helt plötsligt idag har han börjat sträcka sig mot saker han vill ha. När vi satte oss på en bänk idag visade han också tydligt att han ville ha mat. Han böjde sig mot bröstet och sträckte båda händerna mot mig... så söt! Så duktig!!! Vår stjärna⭐️

Idag har vi varit på promenad med två tjejer från BVC gruppen. Vincent var inte så glad under promenaden vilket är ovanligt... var nog för att vi amma precis innan och sen fick han ligga ner och der gillar vi inte;) 
Han var så söt och log mot både Hugo och ilse som var med på promenaden:) 

När vi kom hem åt jag lunch och sen somnade vi båda två i soffan, (han på mig som vanligt såklart)... två och en halv timme sov vi! Sen kom pär hem och lagade tacos till middag. 

Nu är det pyjamasdags och mamma får lite egentid. Får se vad jag gör, ibland är det bara skönt att inte göra nåt alls! 

❤️

//Linn

Twinkle twinkle little star💫

Blåsa bubblor

Nu har Vincent börjat göra pruttljud och blåsa bubblor med munnen. Han är så söt! 
(null)
Vi har börjat ge smaksensationer och än så länge gillar han typ allt. Banan framförallt men även potatis morot ärta och melon!
(null)
Han har även börjat rulla från rygg till mage men fastnar lite med armen som han rullar över. Från mage till rygg rullade han tidigt men det var nog mest för han tippade över med huvudet haha! 

(null) (null)


(null)

(null)


(null)

Stora killen! Han sitter också bättre och bättre med hjälp. Han drar sig upp från halvliggande, det är mycket roligare att sitta! 

Vår stora, fina kille💙

//Linn

Du är mitt allt







Den läskigaste dagen i mitt liv...

I torsdags fick jag ringa ambulans åt Vincent. Det var den värsta och läskigaste dagen i mitt liv.... 

Vi vaknade som vanligt och ammade runt 11. Ringde pappa på jobbet och sa att vi mådde bra. Klockan var då 11.20. Efter amningen la jag ner Vincent så han skulle kunna jobba med benen för att få ut bajset som märktes att han behövde. Jag gick på toa. Hörde att han hostade och gick in för att titta till honom. Då såg jag att han såg ut att somna, vilket kändes väldigt konstigt då han varit pigg innan och inte brukar somna direkt när man lägger ner honom. Tog upp honom och kände att han var slapp i hela kroppen och jag fick ingen kontakt med honom. Huvudet åkte från sida till sida och jag fick direkt en obehaglig känsla. Jag ringde 112 och sa som det var och de skickade två ambulanser direkt som de alltid gör när det gäller barn. Jag hade total panik och skakade som ett asplöv. Fick lägga ner telefonen för att inte tappa den och för att kunna koncentrera mig på Vincent. Jag skakade och ropade på Vincent hela tiden men fick inte den kontakt jag brukar få. Han var vaken men borta... 
Ambulanspersonalen var här på 6 minuter och vid det laget hade jag fullständig panik. Då hade Vincent börjat bli liiite mer sig själv, log mot dem när de kom men var fortfarande lite konstig enligt mig. De tog alla prover och allt verkade bra tyckte de men de tyckte han var väldigt blek. 
Vi fick åka med in och väl inne mötte Pär oss och där väntade fler prover. De ville utesluta epilepsi mm. Han var inte riktigt sig själv ännu tyckte jag men efter en amning och sovstund började jag äntligen känna igen honom. Vi var inne för observation i tre timmar innan vi fick åka hem med förklaringen plötslig livlöshetsattack. 
Ett fruktansvärt läskigt namn på något tydligen rätt vanligt.  
Har tydligen att göra med att organen i hans lilla kropp inte är färdigutvecklade så det kan bli så eller att dykarreflexen kickar in. Det var väldigt obehagligt för föräldrar men inget farligt sa läkaren, så länge de andas... De får tydligen in 2-3 sådana fall i veckan på barnakuten. 
Det var det vidrigaste jag varit med om i mitt liv och sen dess är man något orolig konstant. Kollar alla tecken på trötthet, blekhet eller avvikande beteende. Läkaren var väldigt bra och pedagogisk och sa att vi ska leva som vanligt men vara lite extra uppmärksam de     närmsta dagarna. 
Jag försöker att inte gå in i oron men det är så svårt!!!! 
Är det någon som varit med om något liknande får ni gärna skriva! 
Det är både läskigt och underbart hur mycket man älskar sitt barn... 

För att jag älskar dig, så som du är och jag vill ge dig allting jag har. Låt mig få bära dig när du är svag för du betyder allt för mig. Var inte rädd. Jag går bredvid dig. För du betyder allt för mig. 
Du är mitt allt...❤️



Sova på mamma...

Har försökt få Vincent att sova själv i en och en halv timme. Vore så bra om han kunde sova själv någon timme per dag, just nu är det bara sova på mamma eller pappa som gäller. 
Det "värsta" är att det är så mysigt så man ger med sig hela tiden❤️

Igår blev en tuff dag för mig, vaknade med migrän och kände mig yr och illamående. Fick panik eftersom pär jobbade och jag måste ta hand om Vincent. Ringde Emil som kom fort som attans och tog honom så jag kunde vanka omkring och försöka få migränen att gå över. Hade tagit medicin men den hjälpte långsamt... 
Jag ringde faktiskt hem Pär just för att det kändes så obehagligt med yrseln och det var tur för när han kom hem sov jag till 15... med några avbrott för amning såklart.. Varje gång jag ammade så kändes det som det började om. Antar att det tar så mycket energi att amma och det sista man vill göra när man har migrän är att röra sig/göra av med energi... 
Till slut gav det med sig och natten blev okej, ingen huvudvärk iaf men vaknade nog en gång i timmen av Vincent. Så idag lurar huvudvärken i närheten precis som alltid efter ett anfall. Ätit lunch, tagit en kort promenad till apoteket och nu tar vi igen oss i soffan. 

Hoppas ni har en fin dag! 
//Linn

(null)


Första semestern

Det blir många "första" med barn. Det är både mysigt och lite läskigt ibland! 
I fredags åkte vi på första semestern, till Malmö och Trupp Sm, med Vincent. Vi hade som mål att åka vid 9.00 efter hans andra amning på morgonen. Vi kom iväg 11.20 så det var ju inte alltför dåligt;)! 
Resan ner till Malmö tog totalt 10 timmar med tre stopp för amning och mat för oss. Han var så duktig, sov massor, lekte med sina leksaker, greppade för första gången en mjuk bok(!) och han var bara missnöjd sista halvtimmen av bilresan... Superkillen! 
Framme på hotellet hade de ställt fram en söt spjälsäng till honom och däri sov han gott!! Han sov 8 timmar i sträck båda nätterna vi var här för att sen äta och somna igen. Så skönt för mamma och pappa också att få sova när det varit några nätter efter vaccinet med uppvak var och varannan timme.. 
i Malmö kollade jag på SM och pappa och Vincent gick omkring i Malmö. 
På lördagskvällen letade vi upp en restaurang (blev ett ölkafé) där vi kunde se Sverige matchen och äta mat... Vincent sov när vi åt och var sen vaken och utforskade lite:) 
Efter det blev det ett glas på ett bryggeris uteservering och sen hemåt och säga godnatt till tjejerna och sen hoppa i säng. 

Idag är det finaler och Pär och Vincent ska leta upp en spelaffär. 
(null) (null) (null) (null) (null) (null)

(null)

(null)

(null) (null)

(null)

(null)

(null)

Hoppas ni haft en fin helg!
Puss
//Linn

Sov du lilla videung💙
















Vaccin

Igår tog vi vaccin på BVC. Älsklingen fick sen feber på kvällen så han var tröttare och gnälligare än vanligt. Vi fick besök av Marcus och inez, de fick trots allt några leenden av vår pojke men trött var han! 
Mamma hade varit här på morgonen och bakat bullar och följde sen med till läkaren som stöd till mig haha! 
Jag grät mer än Vincent när de tog sprutan. Se honom så ledsen och hjälplös verkligen rev i hjärtat men jag vet det är för hans bästa❤️

Idag har han haft lägre feber men fortfarande lite påverkad. Vi sov till och från till runt 12 och sen blev det lunch och trevligt sällskap av Emil arash och hundarna. 
Sen var det dags för föräldragrupp på BVC. Vi pratade om träning, sömn och vardag. 
Jag har varit så trött idag! Tror det var natten när han var lite krasslig och vaknade varannan timme och hade svårt att somna om.. hoppas natten blir bättre inatt! 
Hoppas ni haft en fin dag! 
Puss
//Linn

Du var det finaste i våren

Vår son är här!

Äntligen är han här! Som vi har längtat💙
Jag vågade ju aldrig tro på att det skulle gå bra med allt med graviditet och förlossning så jag hade inte vågat tänka på tiden efter, alltså när han var här och nu är han det! 
Och han är HELT underbar... 

Funderar på att börja blogga igen för att ha allt nerskrivet till honom, var tror ni om det? 

Nu snusar han här bredvid och jag ska också försöka sova snart så man får några timmar... Världens bästa sätt att somna på är mellan honom och Pär💙❤️
Sov gott 
Puss

//Linn

Forever... (null)


RSS 2.0