En febrig dag...
Vaknade säkert 20 gånger i natt. Varannan gång frös jag så jag skakade och varannan svettades jag så jag var plaskblöt. Tillslut gick jag upp vid tio-tiden och var inte direkt pigg. Orkade knappt prata kändes det som och var inte på mitt mest strålande humör... Pär min underbara pojkvän lagade en supergod lunch till mig och sedan begav jag mig mot jobbet.
Inte mycket gick rätt idag, var helt seg i skallen och svettningarna och frysningarna (?) fortsatte hela dagen. Kände att jag hade feber och hade inte alls lust att jobba imorgon då... Väldigt rädd för att jobba, träna eller anstränga mig när jag är sjuk eftersom det var så min pappa blev sjuk...
Tillslut hittade jag en vikarie för mig imorgon så jag får vila upp mig hela dagen. år såklrt dåligt samvete men man måste faktiskt prioritera sin hälsa först...
Idag har jag varit irriterad på väldigt mycket och det kan säkert ha med min feber och göra men vissa människor förstår jag mig bara inte på... Hur fan kan man ta ut sin bitterhet på andra glada människor och göra deras dag ens lite grå... Kan man inte hålla det för sig själv??Tala om för folk hur man ska göra, börja med dig själv människa!!
Sedan har jag också tänkt mycket på vilka människor man måste vara tacksam för att man har... Mina underbara vänner som finns där i vått och torrt som lyssnade när jag gick igenom det värsta som kunde hända som LYSSNADE på riktigt, med alla sinnen och känslor och inte bara örat... Ni är mina änglar...
Min underbara familj... Efter allt vi gått igenom är vi trots allt en familj... kommer vi alltid att vara...
Mina starka lillebrorsor... ni är underbara... jag hoppas att ni vet hur mycket i betyder för mig och att jag alltid finns här...<3
Snart ska jag äntligen få börja träna igen, hoppas att min armbåge håller då... kan faktiskt nästan sträcka ut den nu så det känns skönt... strechar den lite varje dag... vill ju inte fastna... När jag tränar stämmer mitt liv liksom... Då vet jag...
Vilket inlägg detta blev...
Hoppas ni får en underbar helg!
puss på er!
//Linn
feel the rain on your skin, no one else can feel it for you
Inte mycket gick rätt idag, var helt seg i skallen och svettningarna och frysningarna (?) fortsatte hela dagen. Kände att jag hade feber och hade inte alls lust att jobba imorgon då... Väldigt rädd för att jobba, träna eller anstränga mig när jag är sjuk eftersom det var så min pappa blev sjuk...
Tillslut hittade jag en vikarie för mig imorgon så jag får vila upp mig hela dagen. år såklrt dåligt samvete men man måste faktiskt prioritera sin hälsa först...
Idag har jag varit irriterad på väldigt mycket och det kan säkert ha med min feber och göra men vissa människor förstår jag mig bara inte på... Hur fan kan man ta ut sin bitterhet på andra glada människor och göra deras dag ens lite grå... Kan man inte hålla det för sig själv??Tala om för folk hur man ska göra, börja med dig själv människa!!
Sedan har jag också tänkt mycket på vilka människor man måste vara tacksam för att man har... Mina underbara vänner som finns där i vått och torrt som lyssnade när jag gick igenom det värsta som kunde hända som LYSSNADE på riktigt, med alla sinnen och känslor och inte bara örat... Ni är mina änglar...
Min underbara familj... Efter allt vi gått igenom är vi trots allt en familj... kommer vi alltid att vara...
Mina starka lillebrorsor... ni är underbara... jag hoppas att ni vet hur mycket i betyder för mig och att jag alltid finns här...<3
Snart ska jag äntligen få börja träna igen, hoppas att min armbåge håller då... kan faktiskt nästan sträcka ut den nu så det känns skönt... strechar den lite varje dag... vill ju inte fastna... När jag tränar stämmer mitt liv liksom... Då vet jag...
Vilket inlägg detta blev...
Hoppas ni får en underbar helg!
puss på er!
//Linn
feel the rain on your skin, no one else can feel it for you
Kommentarer
Postat av: Hanna
vad fint du har gjort här! ¨kram
Trackback
